Finland har deltagit i Partnerskap för fred-programmet (Partnership for Peace, PfP) inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organisation, NATO) sedan 1994. Finland har varit medlem i Euroatlantiska partnerskapsrådet (Euro-Atlantic Partnership Council, EAPC) sedan 1997 då rådet grundades. Till partnerskapsrådet hör 28 Nato-medlemsländer och 22 partnerländer.
Föregångaren till Euroatlantiska partnerskapsrådet var Nordatlantiska samarbetsrådet (North Atlantic Cooperation Council, NACC), som grundades 1991. Finland blev inte medlem, men deltog som observatör i samarbetsrådets verksamhet fr.o.m. utrikesministermötet i Oslo den 5 juni 1992.
Partnerskap för fred-programmet omfattar utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, deltagande i krishanteringsoperationer och utveckling av militära färdigheter inom krishanteringen. Därtill deltar Finland i civil verksamhet inom partnerskapet för fred framför allt för att förbättra vår försörjningssäkerhet.
Inom ramen för partnerskapet för fred stödjer Finland också de partnerländer som håller på att reformera sitt ekonomiska och samhällssystem. Finland har utifrån sina egna resurser gett ekonomiskt stöd till att stabilisera länder i Mellersta Asien, Södra Kaukasien och Västra Balkan via fredspartnerfonderna (PfP Trust Funds, Frivillig fonderna). För tillfället täcker projekten tre olika områden: röjning av minor och sprängämnen, förstöring av vapen och ammunition och stöd av reformer inom försvarssektorn.
Man har under de senaste åren strävat efter att öka samarbetet med partnerländerna inom Euroatlantiska partnerskapsrådet för att bekämpa terrorism och hantera följderna av terrorism.
Finlands deltagande i Natos partnerskap för fred och i krishanteringssamarbetet sker på ett militärt alliansfritt lands premisser. Flera ministerier och andra finländska myndigheter deltar i samarbetet.
Deltagande i krishantering
Det är möjligt att tillsammans med Nato utveckla militär samarbetsförmåga i internationella krishanteringsoperationer. Detta sker genom att man skapar gemensamma standarder inom teknik, kvalitet och prestationsförmåga och via ett omfattande utbildnings- och övningsprogram. Utvecklingen av krishanteringsförmågan inom FN, EU och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) grundar sig också i det stora hela på Natos standarder.
Samarbetet inom partnerskapet för fred erbjuder Finland en möjlighet att upprätta och upprätthålla färdigheter att delta i internationella krishanteringsoperationer. I praktiken sker detta genom att man utvecklar den militära kompatibiliteten och den kvalitativa prestationsförmågan och deltar i Nato-övningar.
Finland deltar för närvarande i två Nato-ledda krishanteringsoperationer: KFOR-operationen i Kosovo och ISAF-operationen i Afghanistan.
FN gav sommaren 1999 de av Nato skapade KFOR-trupperna (Kosovo Force) fullmakt att stabilisera säkerheten i området och göra det lättare för flyktingarna att återvända till Kosovo. KFOR-gruppernas viktigaste uppgift är att stabilisera läget i Kosovo. Den finländska KFOR-krishanteringstruppens storlek är numera cirka 250 personer. KFOR:s totala styrka är 10 000 personer.
De Nato-ledda ISAF-truppernas (International Security Assistance Force) uppgift är att bistå den afghanska regeringen med att garantera stabilitet och säkerhet och att skapa säkra förhållanden för den internationella civilpersonalen i dess humanitära arbete.
Antalet finländska fredsbevakare i ISAF är cirka 120. Finländska fredsbevakare finns i Kabul och i norra Afghanistan i de så kallade regionala enheterna (Provincial Reconstruction Teams, PRT) för återuppbyggnad i Masar-i-Sharif och Maimana i Kabul. Cirka 58 000 fredsbevakare deltar i ISAF-operationen.
Den militära kompatibiliteten och den kvalitativa kapaciteten hos partnerländernas trupper utvecklas framför allt via Natos planerings- och utvärderingsprocess (Planning and Review Process, PARP). Den påminner om Natos egna system för planering av truppernas verksamhet. Nato erbjuder partnerländerna s.k. partnerskapsmål (Partnership Goals, PG) som vart och ett partnerland tillämpar enligt egna nationella målsättningar och resurser. Målen uppställs bilateralt mellan Nato och de enskilda partnerländerna och följs upp med regelbunden rapportering.
Målen för partnerskap för fred stödjer både Finlands deltagande i internationell krishantering och utvecklandet av den nationella försvarskapaciteten. År 2008 hade Finland sammanlagt 52 partnerskapsmål: 20 allmänna mål, 15 för marktrupper, 8 för marintrupper och 9 för lufttrupper.
Partnerskapet för fred gör det möjligt att delta i många militära aktioner inom Nato. Nato förbinder sig dock inte att garantera partnerländernas säkerhet i krissituationer.
Finland samarbetar med Nato när det gäller försvarsmateriel för att utveckla krishanteringsberedskapen och samarbetsförmågan. Kompatibiliteten bygger på Natos standardiseringsavtal. Fördelarna är ökad handlingsfrihet vid anskaffning av materiel och i krishanteringsuppdrag samt ökad försörjningssäkerhet. Dessutom går det att spara kostnader, som avser materielens livscykel och att förbättra konkurrenskraften inom försvarsindustrin. Detta har gjort det möjligt att utveckla kompatibiliteten i andra europeiska sammanhang.
Materielsamarbetet samordnas av de nationella försvarsmaterielchefernas möte (Conference of National Armaments Directors, CNAD). Det praktiska samarbetet sker i tekniska arbetsgrupper som står öppna för partnerländerna och med olika Natomyndigheter, t.ex. standardiseringsverket NSA, materielförsörjningsinrättningen NAMSA och explosionssäkerhetscentralen SMIAC. Man utbyter information om nationella utvecklingsprogram, kartlägger samarbetsmöjligheter och harmoniserar de olika kraven inom arbetsgrupperna. En särskild kommitté behandlar underhållsfrågor (Senior NATO Logisticians Conference, SNLC).
Inom sektorn för ledningssystem äger samarbete rum inom Natos lednings- och kommunikationskommitté (NATO Consultation, Command and Control Board, NC3B), i dess underkommittéer och underordnade arbetsgrupper. Därtill samarbetar Finland med ledningsstaben vid Natos högkvarter (NATO HQ C3 Staff) och med de verk som utvecklar och underhåller Natos ledningssystem.
Finland har ur Natos synvinkel visat sig vara en mycket intressant partner inom den här sektorn. Det finländska kunnandet inom ledningsoperationer och nätverksförsvar har uppmärksammats.
Samarbetet inom den civila sektorn för Partnerskap för fred för att skydda samhällen i krissituationer och lindra följderna av terrorism är ett kraftigt växande samarbetsområde vars betydelse och aktivitet ökar hela tiden i takt med att nya hot uppstår.
Samarbetet inom civilsektorn (Civil Emergency Planning, CEP) omfattar planering av räddningstjänst och befolkningsskydd, logistik när det gäller livsviktiga förnödenheter och tjänster samt funktioner i samband med beredskapsplanering av infrastruktur och försörjningssäkerhet som är livsviktiga för samhällena. I verksamheten accentueras samarbetet mellan civila och militära myndigheter och internationella organisationer.
Finland har varit aktiv i Natos civilberedskapssamarbete sedan 1997 genom att delta i arbetet vid Natos civilberedskapskommitté (Senior Civil Emergency Planning Committee, SCEPC) och dess åtta underkommittéer då fredspartnerna möter varandra.
Deltagandet i Natos civilberedskapssamarbete ger information om fredspartnerländernas arrangemang och gör det möjligt att ansluta sig till nätverk och lyfta fram finländskt kunnande inom krishantering. Natos civilsektor samarbetar nära med de finländska myndigheterna, och finländska representanter deltar nästan varje vecka i möten vid Natos högkvarter i Bryssel. En expert vid delegationen är Finlands ständiga representant vid civilberedskapskommitténs arbetsmöten, som äger rum minst en gång per månad. Vid plenarsessionerna som hålls två gånger om året företräds Finland av överdirektören vid inrikesministeriets räddningsavdelning och av dennes suppleant, överdirektören för Försörjningsberedskapscentralen.
I civilberedskapskommitténs underkommittéer representeras Finland av de relevanta myndigheterna och sakkunnigorganisationerna:
Övriga civilkommittéer:
Underkommittéerna inom Natos civilberedskapskommitté har utsett sina egna experter för sina egna specialområden. Finland har sammanlagt 14 experter i åtta olika kommittéer. Kommittéerna har olika arbetsgrupper där finländarna deltar aktivt.
Samordningscentret vid Euroatlantiska räddningstjänsten (Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre, EADRCC) samordnar hjälpverksamheten vid katastrofer i länder som hör till Euroatlantiska partnerskapsrådet. Centret grundades år 1998 på initiativ av Ryssland och står i beredskap dygnet runt. EADRCC sänder anhållan om hjälp från medlemsländer och partnerländer, i Finland till Helsingfors nödcentral, som alarmerar jourhavande vid inrikesministeriets räddningsavdelning. Jourhavande fattar beslut om fortsatta åtgärder vid en begäran om hjälp och förmedlar vid behov hjälpbegäran vidare till övriga ansvariga myndigheter.
EADRCC organiserar årligen stora internationella Table Top-övningar och praktiska övningar i civilförvaltning tillsammans med myndigheterna i medlemsländerna och partnerländerna. Övningarna, som finländska myndigheter inom olika förvaltningsområden vanligen deltar i, fokuserar på beredskapen att reagera vid naturkatastrofer och i nödsituationer orsakade av människan och på förmågan att kontrollera följderna av terrordåd som orsakats av kemiska, biologiska eller radioaktiva ämnen. Centret samarbetar aktivt med andra internationella organisationer som förmedlar hjälpverksamhet.
Uppdaterat 12.5.2010
